Tankar och oro.
Sen vi fick reda på att det var tvillingar jag väntar så har jag sökt, sökt, sökt och åter sökt en massa information. Är hungrig på all kunskap om tvillingar. Men vad jag blev nedslagen när jag läste på varenda sida om att kvinnor som är gravida med tvillingar går på tidig sjukskrivning, rekomendationen är redan från v.20-25. Jag som ska jobba hela sommaren. Men jag känner just nu att jag inte kommer gå på en så tidig sjukskrivning, jag ska jobba så pass länge jag känner att min kropp orkar med.
Sen när man läser om alla komplikationer som kan uppstå, alla risker om för bebisarna och om alla risker för mig. När man läser om alla påfrestningar min kropp kommer gå igenom så får jag ångest. Hur ska jag orka vara mamma till mina andra barn, de kommer ju också att behöva mig. Känslig som jag är så gråter jag över det just nu. Vill inte vara en sämre mamma till dom, vill inte ge dom mindre av mig men det är ett faktum, det kommer ske, och det gör mig ledsen.
Chocken har börjat att lägga sig, och jag ser fram emot vad som komma skall, men med infon som far runt i huvudet är jag faktiskt ärligt talat rädd. Och jag hoppas att mina älskade små skorpor i magen växer som de ska och blir starka och är friska. I slutändan är detta värt alla risker och allt som eventuellt kan ske med mig. Bara de klarar sig oskadd längs denna resa vi har framför oss fram till förlossnigen så kan jag ta allt.